Detta är inte rättvist…snyfft
Fredagen den 17/7 blev Amihr dålig. Vi ringde djursjukhuset och fick råd hur vi skulle gå till väga, och blev han inte bättre skulle vi åka in med han. Han blev lite bättre tyckte vi för han började t.o.m. att leka med flugorna som han brukade göra.
I fredags den 24/7 fungerade det inte längre, vi var tvungna att åka in med han. När vi kom in på djursjukhuset så hade han en temp på 25, och en katt ska ha 28-29 grader, så det var riktigt allvarligt. De röntgade han och märkte att han var förstoppad. Man lyckades under helgen lösa förstoppningen, men läget blev bara sämre. Han hade fått ett lungödem.
Det lyckades han kämpa sig förbi, och läkarna tyckte att han var en riktig kämpe, men i går ringde läkaren och sa att nu är det snart slut. Det är hjärtat det är något fel på.
De började med en sista åtgärd, och det var en behandling mot felet på hjärtat. Vi pratade om det och grät en hel del i går kväll. Så att alla skulle vara införstådda vad som skulle kunna hända
Kvällen/Natten till i dag ringde läkaren vid 23:50 och sa att hjärtat pumpade som aldrig för, och han var allmänt förvirrad. Då bestämde läkaren hon ville hjälpa han på traven att avsluta på ett humant vis. Och vi sa ja, och tårarna sprutade.
Nu på morgonen berättade vi för barnen, och det var inte lätt. De har känslor för katterna precis som vi vuxna. Speciellt Julia som hade ett litet extra band till Amihr. Hon blev jätte ledsen, och det var inte lätt att lämna de på fritids nu på morgonen och veta att de var ganska nere.
Han var tramsig och ”Glyttig” precis som en bebis.
Tokig och ville gärna busa.
Åt sina torrfoder på ett sätt som ingen annan katt gör.
Var ofta över kelen och kunde när som helt komma och stångas som en tjur.
Jag har hittat en del bilder på han som vi kan titta på och minnas vår lilla bebis.
Vi tänker på dig!
Det är med stor sorg som vi tar farväl av Amihr. Han var en väldigt speciell katt och jag tror inte att vi har haft något besök hos oss som inte har sagt att de skulle ta han med sig hem.
Han blev hastigt väldigt sjuk och tyvärr gick det inte att rädda honom.
Så sjuk som han var så var det bäst att han fick somna in men han kommer alltid finnas hos mig.
Vila i frid och var han än befinner sig kommer jag älska den katten av hela mitt hjärta.
Amihrs matte
Lille Amihr. min lilla favviskatt 🙁
Tänker på er.
många kramar
Så tråkigt, jag e oxå ledsen för han var alltid så gullig och han ville gärna vara i knäet en stund när man var hos er.
Jag förstår att ni är jätteledsna
Han var en jättefin katt
Kram mamma